• Ljuddikt

    Mummel, mummel

    "Slänga liksom"

    "Aha!"

    "Jag säger ju att det är mina känslor"

    "Man tilldelar ju den hära"

    Snörvel i stereo

    "Jomen, en analogi… när man gick från hästar till bilar"

    Pling, plong. Blopp. Blopp.

    "Man kan sitta med armarna i kors, och då har man ju startat en typ av robot"

    Snörvel.

    Fras, fras…

    Brmmmmm…

    "eftersom man hela tiden strular till dem"

    Plonk.

    (från PQESI 15 april)

  • image

    image


    (Nonsensdikt, från PQESI-träffen 15/4)

  • Jag blir så flarpig

    när du inte vill se

    Jag håller hårt i min knobin,

    så att du kan höra mig.

    Du vägrar stanna, du börjar

    plyddra och stirrar blint

    framför dig.

    Varför inte besvara mina rop

    när jag framför dig börjar

    hetengera?

    Du förblir bortblåst,

    Jag fortsätter leva lorrig som

    jag är.

    Ensamhet i oändlig tid.


    (Nonsensdikt, från PQESI 15 april)

  • TJOFF! – en tårta i ett fejs

    Plipp plopp – vatten droppar från kranen

    bank! – det knackar på dörren

    Vonk! – en motorväg bytte fil

    Buum! – det ekar i lokalen

    Blorp – kattmaten trillar ut ur burken


    (Samarbetsdikt 2, från PQESI-träffen 15/4)

  • Plopp – en bubbla sprack

    Pang – någon sköt ett skott

    Bong – hon fick en boll i huvudet

    Krash – en tallrik gick i kras

    Raahhaha – en hare skrattade ondskefullt

    Slurp – någon sögs ner i marken


    (Samarbetsdikt 1, från PQESI 15 april)

  • PQESI-träff: ord och ljud

    På tisdag, 15 april, är nästa PQESI-träff!
    Kl 18.00 - 20.30 som vanligt.

    Temat för denna träff är ljud och poesi.

    Hur kan vi beskriva ljud med ord?
    Hur kan vi använda ljud i våra dikter?
    Hur påverkar ljud vårt skrivande och hur vi förstår en dikt?

  • Inledningar/inspiration till dikter…

(från träffen 1/4)

    Inledningar/inspiration till dikter…

    (från träffen 1/4)

  • Prestationsångest

    En resa som alltid tar slut

    när, hur, vart,  varför

    gåtor som endast besvaras vid ögonblicket

    ett ögonblick du själv bevittnar, men kanske en annan

    Varför synas där solen lyser

    när man förblir ensam,

    ensam i ett mörker

    oändlig tid.

    Är det en kamp om att vinna,

    det som alla efter suktar

    kanske,  men till vilket pris?

    Du gick alltid i solens lyse

    du förblev den ihågkomna

    Men det är nu för alltid över,

    resan tog en dag slut.


    Dikt av: Ewe 

  • Tre dikter om kärlek och känslor

    "Sinnen som gått förlorade"

    Då ett hjärta är överflödigt

    går inget annat känna.

    Hjärnan är för länge sedan bedövad.

    Och du ser min förälskade blick- även om det gör ont.

    Smärta så outhärdlig 

    men kärlekens dragningskraft, en märklig kraft.

    Jag drogs med mitt hjärtas ström

    då mina sinnen inte längre tillhör mig.

    Hjärtat förblir kontrollerande, sinnen slukade

    av mitt djuriska jag.


    "Verklighetens mardröm"

    Spring,

    spring för ditt liv.

    Benen vägrar lyda, marken förblir mjuk,

    som det vore en dröm.

    Den kalla asfalten får din kind att domna bort.

    Förvirrat ser du dig omkring- du känner och försöker tänka.

    Tomrum.

    Allt har domnat bort

    ett ljuvt skratt, fågelsång

    men för dig djävulens humor.

    Ett ljuvt skrik, när han försvinner för gott.

    Det var ingen dröm.


    "Tvångsnätet"

    Det är ett fritt land

    fria viljor, frie beslut.

    Men ändå fastnar jag i nätet,

    ett nät av tvång.

    Tvång blir till tankar

    tankar blir till känslor.

    Känslor blir till handlingar.

    Fria viljor, fria beslut.

    Säger du det?

    Varför är jag då den jag är?

    Jag kunde varit någon bra- nu är jag ingen.

    Jag är fast i ett nät av tvång, ett nät av ideal.

    Manipulering och ondska.

    Nätet är starkare än någonsin,

    jag är maktlös, nätet är allt.

    Bortom min kontroll.


    Dikter av: Evelina Häggh 

  • Post-reflektion: Politik och Poesi (träffen 1/4)

    Den senaste träffen ägnade vi åt att prata politik och poesi och gästades av Nino Mick, svensk mästare i poetry slam och sexualpolitisk aktivist.

    Första delen av träffen överlät vi helt enkelt till Nino som började med att introducera oss till begreppen poetry slam, estrad/scen poesi och spoken word (vilka alla verkar vara typ samma sak -poesi framförd på scen- men där poetry slam alltså är tävlingsformen). Nino framförde några av sina dikter och sedan gick samtalet in på Ninos egna erfarenheter, med fokus på hur det är att som queer/icke-binär transperson stå på scen och ta plats - om hur det blir ett politiskt ställningstagande bara att öppet existera.
    Det öppnades upp för lite diskussioner: vad är politiskt? Är det lika mycket ett politiskt ställningstagande för en cis hetero person att prata om exempelvis sin könsidentitet eller om sina förhållanden - och om inte aktivt politiskt så i alla fall för att det bidrar till att upprätthålla normer? Vissa menade att allt är politiskt, på gott och ont.
    Det pratades också om relationen mellan poet och publik och vem en riktar sig till med sina texter. Skriver vi till en cis hetero publik måste vi kanske förklara oss mer men måste vi alltid bli förstådda av “normen”? Och hur gör vi oss förstådda i så fall? Ibland finns det en styrka i att vända sig till de som faktiskt delar våra erfarenheter och ta sin/queer existens “för given” - göra om normen till att, i alla fall en stund, vara en själv.

    En annan fundering var hur vi ser på våra gamla texter, om utveckling både i ens skrivande men också i ens värderingar och förståelse.
    Vad gör vi exempelvis med en text som vi i efterhand upptäcker är problematisk (exempelvis homo- eller transfobisk)?

    Tre övningar hann vi också med denna träff:

    1. Inte riktigt poesi kanske, men en övning i att ta plata och höras i rummet. Mycket enkelt: en går runt i rummet, tar ett djupt andetag och tar sedan en ton när en andas ut och håller denna (eller växlar mellan olika toner) så länge en kan. Det får låta falskt. Alla gör detta samtidigt.

    2. En talad övning, där vi tillsammans skapade en dikt. Första personen säger ett ord, nästa person fortsätter med det första ord som dyker upp i dennes huvud och sedan fortsätter det så ett eller flera varv - en associations-kedja, alltså.

    3. En mycket mer omfattande övning där målet var att skapa ett antal dikter att sätta upp ute på anslagstavlor. Vi gjorde denna i flera steg:

    - I mindre grupper brainstormade vi fram fraser och frågor som skulle kunna inleda eller inspirera meningar - gärna sådant som uppmuntrar till att uttrycka åsikter, rädslor, förhoppningar mm. Exempelvis: “Jag blir frustrerad när…”, ” Jag drömmer om…”, “Vilka ska vara tysta?”. Dessa skrevs sedan upp på whiteboarden (den fulla listan på våea förslag kommer upp på bloggen inom kort!)

    - Nästa steg blev att skriva meningar utifrån fraserna/frågorna. Detta gjordes på post it lappar (en mening per lapp), vilka sedan lades utspritt på ett bord.

    - Från detta bord fick alla ta, slumpmässigt, lika många lappar som en skrivit. Sedan satte vi i smågrupperna ihop meningarna till längre dikter.

    Träffen avslutades med att vi gemensamt satte upp dikterna ute på Sveavägen!

  • Install Theme